Att återskapa ett ekologiskt fungerande åsystem liknande det paradis som det en gång varit.

Vi vill nu återskapa Lumsån till dess forna glansdagar då; strömstaren häckade i flertalet par och de stora öringarna vandrade upp i ån för lek bland höstlöven.

När människans senare ingrepp började påverka omgivningen, förändrades insekternas, fiskens och fåglarnas populationer till det sämre.

Vårt mål är även att skapa förutsättningar åt en stationär öringstam som väljer att stanna kvar i Lumsån, under längre tid än vad som sker i dagsläget. Den nuvarande öringen vandrar ner i Malingsbosjön väldigt tidigt pga brist på föda och ståndplatser. Vi vill åstadkomma en ökad vattenmängd i ån som gynnar produktionen av föda och fisk. Genom att bygga ett vattenutskov nedströms sjön Lumsen öppnas nya viktiga fiskvägar. Skräddartorpsån blir då yngelkammaren som fyller på Lumsån med fisk från Skräddartorpsåns barnkammarforsar.

Idag producerar Skräddartorpsån småöring i onödan, de flesta går tyvärr till gäddmat. Mellanstor fisk är ytterst sällsynt och de större individerna finner man i sjöarna. Mellansteget har antagligen Lumsån stått för innan flottningen.

Vattenutskovet kommer även att öppna en vandringsväg från Malingsbosjön upp genom Lumsån till Lumsen för att sluta vid vattenfallen i Skräddartorpsån. En vandringsväg på 3 km.

Att skapa förutsättningar åt en stationär öringstam som väljer att stanna kvar i Lumsån, under en längre tid än vad som sker i dagsläget.

Genom att bygga ett vattenutskov nedströms sjön Lumsen öppnas nya viktiga fiskvägar.

Vi vill även skapa en gynnsam biotop med ett rikare insektsliv och mer vattenvolym. Kort sagt så vill vi försöka att i möjligaste mån återställa Lumsån till dess ursprungliga skick, vilket i sin tur bör medföra positiva effekter för det strömlevande djur, växtlivet- och inte minst fågellivet bl a  för strömstaren.

Förslaget gäller strömpartierna i Lumsån från sågen och upp till lugnvattnen plus ett vattenutskov nedströms sjön Lumsen.

Utan att förändra ån och dess miljö i sig vill vi istället återskapa miljön i och kring Lumsån.

De åtgärder som är föreslagna är att där det saknas större block/sten och bottenprofilen är väldigt jämn, bör man gräva hålor för att skapa en mera kuperad botten som ger mer skydd och livsutrymme för den lite större fisken under lågvattenperioder. På vissa platser lyfts stor sten/block ut i åfåran. På så sätt ökas bottenytan, mera skydd skapas, syreblandningen och strömmens produktivitet ökar, vilket gynnar öringförekomsten. Vattnet trycks också ihop mellan stenarna och på så sätt ökas vattnets hastighet och strömmen gräver hålor i botten. Död ved har stor betydelse för vattendragets biologiska funktion. Bl a bildas gömslen och uppehållsplatser samtidigt som födotillgången ökar för både fisk och bottenfauna.

Öringtätheten är som störst där det finns rikligt med skydd och miljön är så mångformig som möjligt. Biotopåtgärderna strävar efter att återskapa naturens mångformighet efter människans ingrepp. Öringen väljer ofta en ståndplats med ett ”tak” över sig. Detta tak kan bestå av urgröpt strandbrink, trädöverhäng, träd i vattnet eller sönderslagen vattenyta såsom strömmar, forsar och fall. Ett sätt att skapa  sådana platser är att lägga ut träd och grenar i ån, på dessa platser är öringtätheten störst.

På de områden som maskinellt arbete förekommer skall miljön återställas till en så naturlig miljö som möjligt. Vattenväxter och tuvor flyttas och efter restaurering återplanteras då på ett naturligt sätt. För att påskynda växtlighetenen kommer vi även att sprida ut starrfrön och plantera ut buskar.

Den ”nya” miljön kommer med stor sannolikhet att gynna insektslivet i ån, basfödan för både fisk och flera fågelarter.

För att hindra erosion kommer vi även att förstärka vissa strandzooner med sten. (Se skiss)

För övrigt kommer ingenting av omgivande natur att vidröras.

I första hand blir det de mest intressanta partierna vid Flaket där arbetet påbörjas. Maskinen kommer att köras i åfåran från Smedjan och uppströms. Det nedre nedfartsområdet för maskinen blir vid sågen, på kalhygget.

Biotopåtgärdernas modell består mestadels av grävningar. Grävningarnas inriktning blir att skapa djuphålor istället för tröskelhöljor vars huvudsakliga nackdelar är;

1.  Vid en vattenhöjning innebär det en kraftigare erosion på strandbrinken

     vid högvatten.

2   Under sommaren då hög temperatur och låg vattenföring ger fisken an-

      ledning att förflytta sig, försvåras förflyttningen mellan trösklarna.

En bättre biotop med ett rikare insektsfauna för både fiskar och fåglar.

Nedströms sjön Lumsen börjar ån med ett c:a 1 km långt sel med undantag av två mindre strömmar.

De riktiga strömmarna börjar c:a 300 m uppströms Smedjan. Lumsån har med säkerhet varit en fantastisk öringå i svunna tider, olika typer av ingrepp har gjort livsbetingelserna för djurlivet i ån svåra. Flottningsrensning i kombination med ojämnare flödesvariationer, med ofta mycket låga sommarflöden, har gjort att öringen fått svårt att bilda något livskraftigt bestånd.

Lumsån är längs långa sträckor tydligt flottningsrensad med flera rester som minner om flottningsepoken. De grövre stenarna och blocken ligger upplagda längs åns kanter. Bottenprofilen är flack och ger dåligt med skydd framför allt under lågvattenperioder. Lumsån kantas mestadels av blandskog med ett väl utvecklat buskskick, som ger ån en skyddande inramning. Denna kantzon är av yttersta vikt för djurlivet såväl i som ovan vattnet och direkt förutsättning för öringen i ån.

Längd: C:a 300 m. Zon 1-4 (Från Källan till Smedjehålan)

Påverkan: Tydligt flottningsrensad och en mindre lyckad biotopåtgärd.

Beskrivning: Den övre halvan består av ett lugnt, grunt och brett (10-20m) stryk, medans den nedre sträckan består av ett trappstegs-liknande strömparti. Medeldjupet på sträckan är c:a 0.5 m. Bottnen består av mindre sten c:a 30 cm.

Zon 1 Källan: Översta ön till början av Flaket. "Lumsåmodellen".

Zon 2 Flaket: ”Lumsåmodellen”.

Zon 3 Bjarnes  
På den första biten (c:a 20m) förstärks koncentrationen på vattnet efter den södra sidan och fördjupa och förlänga den befintliga höljorna från nuvarande 3 dm till 5-8 dm. Vi bygger upp armar som pekar motströms för att koncentrera strömmen.

Zon 4 Smedjehålan ;

Längd: C:a 300 m. Zon 5-7 (Från Smedjeströmmen ner till Grusfallet).

Påverkan: Starkt flottningsrensad

Beskrivning:

Röja undan en del bråte i strömmen som hindrar vandringen för fisken. Nedströms bron styrs strömmen mot den östra sidans djup. Sträckan ner till Gärdsjöbonacken är väldigt grund (2-3 dm) och bred (5-9m) består av hård stenbotten  storlek 20-30 cm. Under högsommaren är många delar av sträckan över vatten. Gräva ett antal hålor. För att förhindra att hålorna täpps igen bygger vi med stenarmar/stockar som pekar motströms. (se skiss). Vattnet hjälper på så sätt att gräva ur hålan istället. För att förhindra erosion så förstärks vissa delar av strandzonen och ytter-kurvan med sten. Tillföra sträckan död ved. Under högvatten kommer vattnet även här att fylla ut sin naturliga fåra. En del av sträckan bör helst åtgärdas med maskinkraft (se skiss) och efterjusteras med handkraft och diverse handverktyg.

Stenrösar efter kanterna enligt Nissanmodellen. Från inloppet ner till första nacken bör små höljor grävas ur. För att få vattnet att hjälpa till att gräva ur höljorna så bygger man stenrösar som pekar motströms. Den befintliga mjuknacken bör finnas kvar för att öka hastigheten på vattnet. Strömmen ner till ”Grusfallet” koncentreras till den östra sidans befintliga djuphåla.
Tillföra sträckan död ved.
Sträckan skall åtgärdas för hand och med diverse handverktyg.

Nedströms ön grävs en djuphåla (förstoring av en befintlig hölja). Tillföra sträckan död ved. Sträckan skall åtgärdas med handkraft och diverse handverktyg.

Sträckan består av hård botten med sten i storlek 8-20 cm. Strax nedströms ”Rondellön” delas fåran av en grusbank (Örnön). Vid lågvatten är många delar av sträckan över vatten. Den östra fåran bör höjas en aning så att vattnet koncen-treras mer till västra sidan. (Under högvatten kommer vattnet att ta sin ”naturliga” fåra). Här bör sträckan helst åtgärdas med ”lätt” maskinkraft där några enstaka höljor gräves och som sedan justeras med handkraft och diverse handverktyg.

Armar av sten/stockar som pekar motströms från den östra sidan byggs, för att förhindra att höljorna täppes igen samtidigt som man förstärker koncentrationen av strömmen till Laggbengtsstrykets västra sida. Vid Laggbengtsnacke förstärks området kring nacken med sten. Tillföra sträckan död ved. Banken (Laggön) nedströms Örnnacken delar ån i två fåror. Även här görs en upphöjning på den östra fåran och därmed koncentreras vattnet till den västra fåran vid lågvatten. Under högvatten kommer ån att ta sin ”naturliga” fåra. Sträckan från Örnnacken till Laggbengtsnacke skall åtgärdas för hand och diverse handverktyg.

Maskinen tar sig ner strax uppströms Smedjans östra sida. (zon 4,från parkeringen) Fri körväg för maskinen c:a 50 m, inga skador på naturen direkt med undantag för lite sly som röjs undan. Maskinen tar sig upp till ”Källan”  i åfåran för att sedan arbeta sig ner till Smedjenacken.

Maskinen kommer att ta sig ner vid sågen på den västra sidan, (zon 11 på kalhygget). Det finns redan en befintlig körväg ner till ån (c:a 25 m). Därefter måste måste maskinen ta sig upp till ”Smedjeströmmen” i åfåran för att sedan arbeta sig nedåt till Ljugarhålan.

För övrigt kommer ingenting av omgivande natur och område att vidröras.