SFM - Sportfiske För Morgondagen

Sportfiske för Morgondagen

Navigator

BERÄTTELSE OM EN HISTORIA

(skriven av Eduardo, en av föreningens grundare)

Vår förening började som ett sällskap som brukade fiska tillsammans. Jag hade fiskat med Max några gånger och han i sin tur fiskade ofta med Sami. Den första gången som vi tre fiskade tillsammans var 1989 i Skräddartorpsån, en sträcka av Hedströmmen i Malingsbo. Man kan säga att detta vattendrag har varit mycket viktigt i vår förenings historia.

Sommaren 1991 gjorde vi en resa till Jämtland och fiskade tillsammans i en vecka. Då började vi att diskutera om att organisera en förening som drev ett ekologiskt sätt att fiska. Vi åkte med några andra som kunde bli medlemmar, som till exempel Olof, som hjälpte oss att rätta till vårt första förslag på stadgar, men vi fick inte napp.

I början på 1992 hade vi stadgarna klara och vi bestämde oss för att bilda föreningen. Då var vi fyra stycken: Max, Sami, Kaj och jag, men bara några månader senare hoppade Kaj av och vi blev tre igen. Vår första aktivitet var att börja filma återutsättning av fångad fisk under våra fiskeresor, något som blev en amatörfilm som visades på den lokala tv-kanalen så småningom. Vi gjorde ett tygmärke med vår logo för att bära det väl synligt och visa vår särställning vad det gäller fisket.

I våra stadgar står att vi ska stödja organisationer som kämpar aktivt för miljön. 1993 skickade vi pengar som vi hade samlat med studiecirklar och utställningar till Alvräddarna. Vi fortsatte med ett projekt med kommunen för att arbeta som stöd till ungdomar med sociala problem.

Under 1994 hade vi ett par utställningar, studiecirklar och stöd till Älvräddarna i form av medlemskap. David, med vilken vi hade fiskat tillsammans i flera år, blev medlem. Vi gjorde en gemensam fiskedag till Gysinge forsarna. Vi lyckades föra in en artikel om vår förening i Vestmanland Läns Tidning.

Davids medlemskap blev inte långvarigt heller och vi blev tre medlemmar igen. Vi fiskade några gånger tillsammans, men 1995 och 1996 var åren med låg aktivitet. Max och Sami lade ner många timmar i sökande av ett bra vatten i trakten för att fiskevårdsåtgärda. Skisserna om framtidens fiske gjordes över Lumsån, en sträcka av Hedströmmen i Malingsbo.

1997 blev Roger medlem i föreningen, vem byggde och lagt upp föreningens hemsida på Internet. Tidskriften Fiskevård skrev en tvåsidig artikel om vår förening och vårt sätt att fiska i relation till de nya no-kill vatten i Malingsbo området. Samma år presenterade vi ett fiskevårdsprojekt över Lumsån till Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Under 1998 fick vi tre nya medlemmar: Mike, Andreas och Mikael. Projektet över Lumsån justerades och ritades om. Det blev flera mindre gemensamma fiskeresor, eftersom det var svårt att göra en resa med allas närvaro.

Tillväxten fortsatt detta år: Pelle, Jarmo och Thomas blev medlemmar i föreningen under året. I Domänfisketidningen 1999 kom en intervju till SFM på en hel sida. Vi deltog på den första flugfiskemässan i Sverige med en stor monter och det skrevs i tidningen om SFM. Vi gjorde en gemensam fiskeresa med de nio medlemmarna som föreningen hade då. Det var ett år som vi kom ut till många debatter, både på mässan och på Internet.

År 2000 deltog vi igen på Flugfiskemässan med egen monter. Vi körde i gång en studiecirkel i fiskevård. Under året lämnade Andreas föreningen och nya potentiella medlemmar började att närma sig till klubben.

För tredje år i rad deltog SFM igen på Flugfiskemässan 2001. Länsstyrelsen i Dalarnas län godkände Projektet Lumsån och flera medlemmar började att flytta stenar manuellt i ån. Under året lyckades vi kontakta en finansiär till projektet: Älgmark Malingsbo-Kloten.

Vi deltog igen i årets flugfiskemässa, men 2002 årsverksamhet centrerades runt arbetet i Lumsån. Vi organiserade en ”Gäddfiskedag” på våren, med tillfredställande resultat, både vad det gällde gäddor som deltagande i den. Grävningarna i ån påbörjades på sommaren och den första fasen av restaureringsarbetet blev klart i början av hösten. Kim, som hade sökt medlemskap för ett år sedan, blev medlem i SFM.

Året 2003 började för oss med en intervju i tidningen Fiskevård och en lång artikel angående C&R, lagom till vårt deltagande i årets Flugfiskemässa. Årets stora arbete var Lumsån, där nya grävningar och placering av stora stenar gjordes och olika tidningar följde arbetet med gynnsamma artiklar. Fiskevårdsåtgärderna kompletterades med både ryssja och spö, med vilka vi fick upp många gäddor. Med årets tre nya fisketillsyningsmän har vår förening sex förordnade fisketillsyningsmän till Lumsån. Förutom att ha bidragit med flugfiskeinstruktörer till Älgmark deltog vi på en konferens om C&R i Göteborg under våren och debatterade vi aktivt om C&R på Sportfiskarnas debattforum under året.

Året 2004 var också centrerat kring projektet Lumsån: lite grävning, placering av stora stenar, grus för lek och decimering av gäddan var några av de viktigaste verksamheterna. Vi anordnade ett ”öppet hus” vid ån för våra största finansiärer Sveaskog och Älgmark, där vi visade restaureringsåtgärderna och de visade sig mycket positiva. Vi fortsatte med våra flugbindningsträffar och vi hade en gemensam fiskedag i Åstjärn i början av oktober.

Samarbetet med Sveaskog fortsatte under 2005. Förutom projektet Lumsån var vi också inblandade i biotopsåtgärder i Spannån. Ett viktigt framsteg var införskaffandet av en liten tjärn som egen klubbsjö. Flugbindningskvällar under det mörka halvåret hörde också till årets verksamhet. Antal medlemmar i klubben uppgick till 10 stycken.

Under 2006 var vi åtta medlemmar, efter att Jarmo och Kim lämnade föreningen. Som vanligt hade vi regelbundna flugbindningsträffar under årets mörka period. En elfiskeundersökning som Fiskeriverket gjorde i Lumsån visade en positiv föryngring, så att vi stödimplanterade öringyngel från Håltjärnsstammen och utplacerade mer stenar. I den egna klubbsjön hade vi periodvis mycket bra fiske, särskilt från flytring.

2007 var ett varierande år. Första fasen av Lumså-projektet, restaureringen, är avslutad och nu börjar en ny fas, med stödutsättningar av små öringar och kontroll av fiskevårdsarbetet. I samarbete med Sveaskog har två av oss utövat regelbundet fisketillsyn i Malingsbo, särskilt i vatten med självreproducerande bestånd. I vår klubbsjö har vi lagt en del förbättringsarbete och fisket har varit bra. Hemsidan fick ett nytt och bättre utseende. Vi välkomnade in i föreningen en likasinnad sportfiskare från Piteå, Stefan, som ny medlem.

I början av 2008 fick vi arrendekontrakt av Lumsån för en treårsperiod. I kontraktet står att fisket i Lumsån bör vara öppet för allmänheten och vi har börjat sälja dagkort. Antal fiskare per dag är begränsat till max fyra, men trycket för att fiska i ån var lågt. Vi kommer att göra en utvärdering för att ta ett definitivt beslut om Lumsåns framtid i slutet på 2010. Vår klubbsjö har varit en viktig träffplats för gemenskap och avkoppling. Vi behåller antal medlemmar till tio efter att Jan blev ny medlem och att Pelle har långsamt försvunnit. Flugbindningskvällarna har fortsatt att fungera som både studiecirkel och "syjunta".

2009 kom Roger in i styrelsen i stället för Max, som inte längre hade tillräckligt med tid. Fiskevårdsåtgärderna i Lumsån bestod av att gillra minkfällor och klä in björkar med hönsnät. Det såldes ca 30 fiskekort och en trevlig överraskning var att flera stora öringar rapporterades in. Vi har protokollfört statistik om öringarna i ån utifrån fisket och observationerna. Vi hade studiecirklar i fisketillsyn och flugbindning och arbetsdagar i Lumsån och i Klubbsjön. Visst stöd till likasinnade organisationer har vi haft, såsom Älvräddarna, Gärdesån FVF och Sverkestaåns Flugfiskeklubb, med vilken vi inledde ett samarbete och besökte varandras vatten för att utbyta idéer och visioner.

Mvh Eduardo.